Därför lönar sig dräneringen innan hösten

En dränering handlar sällan om att det droppar in någonstans. Oftast börjar det med en lukt i källaren, en fuktfläck längs sockeln eller en gräsmatta som står under vatten i en vecka efter varje regn. Vattnet har helt enkelt ingenstans att ta vägen, och det gamla dräneringsröret från sjuttiotalet har slammat igen sedan länge. När vi gräver fram grunden ser vi ganska snabbt vad som hänt. Ibland är det rören, ibland är det att marken lutar in mot huset istället för ut från det. Det senare är vanligare än man tror och går att lösa utan att röra dräneringen alls. Därför börjar vi alltid med ett platsbesök innan vi säger något om omfattning. Själva arbetet följer samma ordning varje gång. Vi schaktar ner till grundsulan, tvättar och besiktigar väggen, lägger ny dräneringsledning i tvättad makadam, monterar fiberduk så att finmaterial inte vandrar in, och fyller igen med material som släpper igenom vatten istället för att hålla kvar det. Sedan återställer vi ytan. Det sista ledet är det som skiljer ett bra jobb från ett halvfärdigt. En dränering som lämnar en tomt full av lerklumpar och nedkörda rabatter är inte klar. Vi lägger tillbaka matjord, sår eller lägger färdig gräsmatta och planterar om det som gick att rädda, för det är den ytan du faktiskt ser resten av året. Är du osäker på om det är dags? Titta på sockeln efter en riktig höstregnsdag. Står vattnet kvar mot huset längre än ett dygn har du svar nog för att ringa oss.